SVERKER.ORG

Här skall jag försöka beskriva den teoretiska designprocessen. Vilka ställningstaganden jag gjort och vilka konsekvenser det får. Jag skall även beskriva båtens teoretiska egenskaper. Tanken är att beskriva detta synkat med fortskridandet i byggprocessen, det vill säga när jag beskriver bygget av rodret under PRAKTIK beskriver jag här under TEORI rodrets teoretiska design och egenskaper.

Designmål (utan inbördes rangordning)

A - Båten skall i första hand vara en segelbåt för obegränsade långfärder, det betyder att den skall tåla alla de påfrestningar som den kan komma att utsättas för på något av världens alla hav. Den skall också fungera i såväl varma som kalla klimat. Den kommer dock inte att vara isgående.

B - För att vara en båt för långfärder krävs att båten tål mycket last. Den skall inte bara ha utrymme för att stuva mycket utan den skall också tåla den extra tyngden utan att seglingsegenskaperna försämras.

C - Båten skall vara grundgående och kunna strandas vid tidvatten samt tåla bottenkänning. Vidare skall den vara kursstabil och lätt att hantera för en ensam seglare.

D - Konstruktionen skall vara enkel och robust. Med det menas att utrustning inte skall gå sönder, men om den gör det skall den gå att laga eller det uppkomna problemet på annat sätt kunna lösas/åtgärdas till havs.

E - Båten skall vara osänkbar.

F - Båten skall under längre tid kunna bebos av fyra personer och under kortare tid av åtta personer.

G - Lastad skall båten vara en god seglare på alla bogar och olastad skall båten ha seglingsprestanda som en sportbåt.

H - Båten skall inte ha några brandfarliga vätskor ombord.

Designkriterier (utan inbördes rangordning)

1 - Skall klara klassning för oceansegling.

2 - Kojerna skall ha sitthöjd och vara 2 m långa. Det skall även finnas koj och liggmöjlighet tvärskepps.

3 - Ståhöjden skall vara minst 1,8 m i hela båten.

4 - Genomgående mast och möjlighet att använda olika material, även roterande vingmast, stagad eller ostagad.

5 - Storseglet skall vara fathead med genomgående lattor.

6 - Akterhängt fällbart roder. Fällbart centerbord.

7 - Det skall finnas såväl invändig som utvändig styrplats.

8 - Sittbrunnsbänkarna skall vara minst 2 m långa.

9 - Pumptoalett m tank. Kök med gasolspis med ugn, två diskhoar, tryckvattensystem varmt, kallt och sjövatten. Kylskåp.

10 - Färsk- och sjövattenspolning från sittbrunn.

11 - 12, 24 och 220 volts elsystem. Solceller, elmotor.

12 -Permanent åskskydd.

13 - Vattensäkert ventilationssystem.

14 - Doghouse med möjlighet att koppla på kapell alt hardtop över sittbrunn även under gång.

15 - Ankarspel i såväl för som akter.

16 - Nyttobarlast.

Lite historia

Den första riktiga skissen över hur min drömbåt skulle se ut gjorde jag när jag var 10 år gammal. Den båten var en däckad och ruffad gotländsk tremänning och skissen kan du se här nedanför.

Mina drömmars första långseglare.

Under andra halvan av 90-talet funderade jag över hur den optimala segelbåten skulle se ut. Den skulle vara byggd i en epoxisandwich och ha ett system av barriärer, bland annat ett längsgående vattentätt skott. Främre halvan var ämnad för last och två kojer och skulle vara i princip helt skyddad från vatteninträngning. Då var jag universitetsstudent så båten stannade vid funderingar.

I början av 2001 hittade jag ett tomt stålskrov, en Spray-kopia. Spray var Joshua Slocums yacht, med vilken han blev den förste att ensam segla runt jorden, 1895 - 1898. Kapten Slocum har skildrat sin seglats i boken Sailing Alone Around the World.

Skrovet var byggt som en prototyp och var enligt uppgift den första rundspantade stålkonstruktionen som Bruce Roberts ritat. Båttypen är en utmärkt långseglare, framförallt sjövärdig och kursstabil och stål ett tåligt konstruktionsmaterial. Jag köpte skrovet för att bygga en jordenruntseglare. Under de följande 9 åren färdigställde jag båten som fick namnet Kermit efter den gröna grodan i mupparna, då skrovet var målat i den färgen. Seglingsegenskaperna stämde väl överens med mina förväntningar men jag hade ändå börjat tvivla på att det var så min båt skulle se ut och vara konstruerad. Det jag framförallt inte gillade var deplacementet på 16 ton som definitivt innebar begränsningar vid ensamsegling, samt den komplicerade konstruktionen. Med det senare menar jag förhållandet att tekniska system blir dolda och eventuella fel svåra att upptäcka, lokalisera och åtgärda i en sådan konstruktion som en stålbåt med inredning utgör. För mer information om Kermit klicka på Kermit under Båthistorik.

I tankarna hade jag redan börjat skissa på hur den optimala segelbåten skulle vara förskaffad, två år innan jag var klar med Kermit. När hon var såld satte jag mig ner och började på allvar fundera över en möjlig konstruktion och vilka egenskaper jag prioriterade. Hösten 2011 hade jag kommit tillräckligt långt för att vilja ha experthjälp i fråga om framförallt skrovutformning. Jag ringde Rolf Eliasson, en av Sveriges duktigaste båtkonstruktörer, som har egen erfarenhet av långsegling och som jag visste hade tagit sig an flera lite mer udda uppdrag. Jag beskrev för honom vilka idéer jag hade och fick känslan av att han förstod dem. Vi kom överens om att ett första steg var att jag skickade en skiss på hur jag tänkte mig inredning och disponering, så kunde han rita ett skrov runt denna. Vid nästa tillfälle Rolf var i Stockholm träffades vi och diskuterade olika möjligheter och resultatet blev att Rolf åtog sig uppdraget.

Efter första telefonsamtalet med Rolf bestämde vi att jag skulle skicka ett par skisser kring hur jag tänkte mig inredningen, så kunde han skissa på en skrovutformning kring detta. Dessa första skisser är det du ser här ovan. Är du nyfiken på vad det står kan du klicka på bilderna så blir de större.

Den första av många versioner var tio meter lång och tre meter bred, men den kom efterhand att växa såväl på bredden men framförallt på längden. En rolig och mycket inspirerande faktor var att samarbetet gick mycket lätt och snabbt framåt, samt att Rolf flera gånger klurade ut intressanta detaljlösningar på egen hand som i några fall var exakt som de jag hade i mitt huvud men ännu inte satt på pränt och i andra fall som gick utanför vad i alla fall jag förväntade mig att Rolf skulle göra inom det uppdrag han hade. Vid något tillfälle berättade Rolf att när han tröttnade på sina övriga uppdrag, då kunde han plocka upp ritningarna på min båt för att sitta och klura på dem istället.

Många mejl har vi skickat oss emellan men de tillfällen som verkligen har skyndat på konstruerandet har varit när jag besökt Rolf i Göteborg och vi gemensamt har kunnat sitta vid CAD-datorn på hans kontor. Ändrar man på en sak i konstruktionen får det genast följder någon annanstans och att då ha möjlighet att direkt kunna diskutera och väga olika för- och nackdelar mot varandra är ovärderligt.

Våren 2013 var konstruktionen färdig, sånär som på centerbord och roder. Skrovet var då 12,5 m långt och 3,5 m brett, deplacementet beräknat till 5,5 ton och djupgåendet 0,5 m.